Från Srebrenica rullade vi i tisdags in till Sarajevo. Efter en god natts sömn på ett centralt beläget hotell var det dags för ett nytt ambassadbesök, denna gång delades resenärerna in i två grupper. Båda tillfällena inleddes med att ambassadör Bosse Hedberg hälsade oss välkomna och gav en översiktlig bild av det politiska läget i Bosnien innan han lämnade ordet till sin kollega, andre ambassadsekreteraren Marcus Holknekt. Presentationen fortsatte med att Holknekt gav en mer detaljerad bild av det ambassadören talat om. Samtidigt kom också alltfler inlägg och frågor från våra elever.
Under presentationen lyftes särskilt Bosniens svåra statsbildning efter Dayton-avtalet upp samt den åtskillnad avtalet gör mellan de etniska grupper som lever i landet. Detta var ett område som förbryllade våra elever mycket, som till exempel att barn från olika etniska grupper gick i olika skolor med olika läroplaner.
Efter de båda grupperna besökt ambassaden var det tid för lunch innan samling för stadsvandring. Tre glada tjejer tog oss runt i Sarajevo till allt från Nationalbiblioteket, en katedral och platsen där Franz Ferdinand sköts. I samband med detta blev också Olov samt några elever intervjuade av lokal-tv.
I torsdags lämnade vi Sarajevo för färd mot Mostar och Split. Innan dess hann vi dock med ett sista besök, intill stadens flygplats. Under kriget var Sarajevo omringat av serbiska trupper. Endast den FN-kontrollerade flygplatsen var fri. En idé kläcktes då att bygga en tunnel under flygplatsen för att på så vis kunna forsla in vapen, mat och andra förnödenheter. Idag finns här ett museum som visar en 25 meter lång rekonstruktion av den 800 meter långa tunneln.
När vi lämnar staden är intrycken många och det är svårt att förstå hur det var att leva i staden under kriget.
Några bilder från Sarajevo:
