Det första jag la märke till efter att ha landat i Kiev var att de fanns så många björkar och kastanjeträd längs vägarna. Jag trodde främst att björken bara fanns i Sverige och ingen annanstans. Otroligt enligt mig att få se en björk. Det andra jag la märke till var all trafik som rörde sig på gatorna fram och tillbaka i olika riktningar och att vissa vägar inte var indelade i filer och att de körde hur som helst. Fattar inte att man lyckas ta sig fram utan att krocka.
Vi kom fram till hotellet och fick våra rum. Dörrarna till toaletterna hade inte lås, så man fick komma på ett system som skulle visa om det var ledig eller upptaget. Det var också en upplevelse i sig. Sängarna var ganska hårda, men det gick att sova ganska bra bortsätt från att folk började bygga mitt i natten vid den nya fotbollsarenan.
Upplevelsen av at få åka tunnelbanan var nervkittlande och spännande. Det gick mycket fortare än vad dem gör i Sverige och dem var alltid fulla med folk. Stationerna var också mycket annorlunda. Det var inte bara reklamtäckta väggar, utan det var som ett underjordiskt museum som hade grå väggar av någon sten och taket var välvt och vita med stora lampor som lyste upp hela stället. Man kan kalla det för en ”kristallkrona” fast utan kristaller och allt pråligt.
Nattåget var spännande och det jag hade ingen aning om att jag skulle kunna somna trots all oro inför toalettbesök mitt i natten på dem orena toaletterna. Man ville inte sitta ner alls. Jag överlevde som tur var och jag lyckades somna utan att vakna upp mitt i natten. Kupéerna med deras dunkla belysningar fick mig att tänka på gamla tåg från andra världskrigets tid.
Nu när jag sitter i Zaporitzhia och skriver om vad jag har upplevt dessa dagar kan jag märka skillnader och likheter mellan dem sätten som vi har att leva efter i båda länderna. Fats det finns fler olikheter än likheter som jag kan komma på, men visst finns det likheter. Deras historia skiljer sig mycket från våran, men vi kan ändå koppla vikingatiden i Sverige med Ukraina och Kievriket som fanns på den tiden.
Nattåget var spännande och det jag hade ingen aning om att jag skulle kunna somna trots all oro inför toalettbesök mitt i natten på dem orena toaletterna. Man ville inte sitta ner alls. Jag överlevde som tur var och jag lyckades somna utan att vakna upp mitt i natten. Kupéerna med deras dunkla belysningar fick mig att tänka på gamla tåg från andra världskrigets tid.
Nu när jag sitter i Zaporitzhia och skriver om vad jag har upplevt dessa dagar kan jag märka skillnader och likheter mellan dem sätten som vi har att leva efter i båda länderna. Fats det finns fler olikheter än likheter som jag kan komma på, men visst finns det likheter. Deras historia skiljer sig mycket från våran, men vi kan ändå koppla vikingatiden i Sverige med Ukraina och Kievriket som fanns på den tiden.
Idag har vi fått en guidad tur som handlade om Kosackerna och om hur de levde på t ex 1300 e Kr. De var ortodoxer och hade konstiga frisyrer som skulle visa att de var Kosacker. Vi ska få se en teaterföreställning om hur (jag tror att det är en strid) en strid gick till när dem levde. Efter som att dem var så många så var till och med ryssarna rädda för dem, men det var Katarina II som gav order om att de måste bort och försvagas. Jag älskar att ha fått den här möjligheten att få komma till Ukraina och få se hur just dem lever och vad man kan jämföra mellan länderna. Det är som om man får leva en dag i taget och ta sig fram på ett primitivt sätt och lära sig hur saker går till. Toaletterna är det som man funderar mest över. Vissa och helt vanliga, fast man måste slänga pappret i en papperskorg, andra toaletter har inga dörrar och är som små bås som inte går upp ända till taket. Den tredje toalettervarianten är ett hål i marken som man måste huka sig över. Inte så fresh, men vad gör man? Tack för mig /
Emilie Homann, Carlforsska gymnasiet Västerås
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar